För andra året gästar Thor ”The thunder God” MuskelRock med sin hjälterock och blonda damperuk. Förväntningarna är höga från min sida som tidigare under festivalen snackat och tagit en öl med legenden, som privat visade sig lika charmig som trevlig. Väl i publikhavet inser jag emellertid snabbt kvalitén eller snarare kvantiteten på giget och backar några steg ut i publikhavet där jag sedan, på betryggande avstånd, betraktar resten av spektaklet med armarna i kors och höjda ögonbryn…
Giget börjar med att Thor i egen hög person iförd en slags rustning med tillhörande hammare rusar ut på scenen och vrålar ”I am Iron man” i vilket bandet med en pyjamasklädd gitarrist och illa stylad basist lirar en cover på ”Iron Man” med Black Sabbath. Vilket visade sig vara höjdpunkten på kvällens framträdande. Ty under nästkommande timme bjöds det på fler förvirrande överraskningsmoment jag någonsin skådat, vilka snarare drog ner än upp framträdandet. Dansande 16åringar i jeans och bh (gubbsjuke Thor inte var sen att tafsa på) varvades med klädombyten, mantlar, hockeytröjor och rustningar, jag aldrig tidigare sett av dess like. Ett tag förnams även ett grönklätt litet monster på scenen, vars uppenbarelse urartade i att Thor, med hammaren i högsta hugg, slängde sig mot det gröndraperade, i vilket total oordning följde. Detta i form av en obscen brottningsmatch omöjlig att avgöra vinnaren av. Otroligt nog fortsatte de tappra pyjamaskillarna i bakgrunden att spela…
Ärligt talat såg jag mer tonårsrumpa än talang på den scenen. Fastän det gått en vecka sedan händelsen, är min näthinna fortfarande ärrad av synen av de stackars tjejerna under en garvandes publiks beskådan besudlades av gubbsjuke Thors smutsiga händer och oanständiga juckande. Det hela var minst sagt ögonbrynshöjande men i efterhand kan jag inte låta bli att fnissa åt minnet.
Pinsamt nog har jag verkligen inget att tillägga om Thors framträdande rent musikaliskt, ty Thor själv var ofta frånvarande på scen under många långa minuter. Spexet gick helt klart före musikaliteten denna lördagskväll på Tyrolen.
Jag vet inte om det är charmigt eller patetiskt att gamle Thor fortfarande spelar på en sexualitet – som idag inte längre finns…
