Dark Tranquiility (DT) gästar Umeå för andra gången på fyra år. Då var det i en ödslig Umeå arena på turné med Bloodbound och Evergrey. Nu var det andra puckar, kön ringlade sig lång utan för Iduns portar. Vi som jobbade undrade om vi skulle behöva komma in bakvägen. Det behövdes dock inte, golvet och stolarna fylldes snabbt så det var bara att traska ner till diket med laddad kamera.
Det som var mest spännande med den här konserten var den teckentolkning som gjordes av Camilla Lundberg. Hon tecknar och med kroppen ska hon överföra texterna och de känsloyttringar de medför. I en intervju på SVT berättade Stanne att det skulle bli mycket spännande med denna vinkling av deras låtar. Det ska bli väldigt spännande att ta del av någon sorts utvärdering av teckenkonserten?
Jag har de sista åren börjat lyssna på denna melodiska deathmetal som DT, In flames och Soilwork spelar. Det brukar vara en skön blandning på sång och growl. DT har nu funnits i 20 år och överraskande för mig har In Flames sångare Anders Fridén själv varit med. Nuvarande uppställningen har varit med sen 2009, förra året släppte de ”We are the Void”.
När jag står där i diket översköljs jag av glädje från scenen. Mikael Stanne verkar vara en sån då go gubbe de har i Göteborg vars bandet är ifrån. Stanne var också den mest välklädda under årets House of metal. Han rör sig över hela scenen och ramlar nästan ner på scenvakterna och fotograferna som försöker få den bästa bilden. Bandet blandar friskt mellan nytt och gammalt material. De överöser oss med ”Shadow in our blood” och gensvaret kommer direkt, fortsätter med grymma gitarrer i ”Dream oblivion”.
”Punish my heaven” drar igång och Bandet är tight och fyller på med ”The Gallery”, ”Icipher”, Dry run”, ”Focus Shift” och mycket mer. Energin är påtaglig och det headbangas friskt både på scenen och på golvet. Jag fastnar ibland på teckentolkningen. Jag hoppas att de hörselskadade på konserten fick sitt!
Jag är Stannefierad och VILL inte gå! Tre extranummer senare och allsång går jag dock därifrån leende!
