Innan festivalen hade jag aldrig hört talas om Ghost! Jag sökte information på internet och lyssnade på myspace. Tydligen hade jag ramlat över ett av Sveriges genom tidernas mest hemliga band. Det finns ingenting att läsa, endast några låtar att lyssna på. Jag kollade med en kompis som kan otroligt mycket om metal. Det enda svar jag fick var! – Det är magi!! OK tänkte jag, det skulle bli en krock mellan U.D.O som spelade på stora scenen Idun och Ghost i den betydligt mindre Studion.
Valet blev egentligen väldigt enkelt, vem vill inte uppleva magi? På väg nerför trapporna förstod jag att det var något stort på gång. Under de 5 år jag besökt HoM har det aldrig varit som mycket folk i trapporna. Jag bökade mig fram och dörrarna öppnades. Förväntansfulla besökare lunkade i sakta mak till sina platser. Konsertgeneralen Petra Edström gled upp vid min sida, jag frågade vad hon visste? Det är som att är som att komma tillbaks till gamla Black Sabbath men ännu mörkare. Medlemmarna i bandet som är anonyma ryktas tillhöra Sveriges mörkaste och mest erfarna musikerelit.
Lokalen mörknade och 5 män i huvor och munkdräkt kom in på scenen. De lämnar allt till fantasin, det är absolut omöjligt att se vilka de är. Introt startade, jublet steg när sångaren vandrade in på scenen i någon sorts biskopsdräkt bärandes på rökelse. Mullrande trummor och bas med härliga gitarrer i ”Con clavi con dio” fyllde lokalen. En härlig blandning av engelska och latin fångade mitt intresse. Ghost fick gensvar direkt, sångarens gester är lugna och teatraliska. Lucifer är ständigt närvarande och det är mörkt. ”Prime mover” och ”Death knell” kommer strax efter och vi är inte i helvetet. Vi är i metalhimlen! Bandet är grymt tight och jag undrar om de log under sina huvor när de spelade? Det är absolut ingen action men det är MAGI, jag sveps med och njuter fullt ut.
När de spelar tredje låten släpps vi in i diket för foto. Vakterna lyfter ut folk på löpande band och publiken är närvarande hela tiden. Låt efter låt drivs vi av satans krafter i form av Ghost. Det är inget korkat mellansnack eller fåniga djupdykningar i solon. Enda gången det sägs något så är det ”Ritual” inför nästa låt! De har fångat hela Studion och det är svårt att komma in i lokalen. Det är kö utanför hela konserten och min sambo kommer inte ens in.
Det känns för kort, den korta spellistan gör att det går väldigt fort. När de spelat sista låten lämnar de scenen, vad hände? Jag är omtumlad, jag trodde inte att jag skulle gilla det här. De kommer att spela på större scener framöver, det är jag övertygad om! Jag är grymt nöjd och det är många med mig. I bussen på väg hem berättar jag lyriskt för min sambo. Jag har svårt att somna och ligger bara och tänker på Ghosts konsert. Allt annat jag såg kommer i andra hand!!
Kan ni se Ghost? Gör det!!
