15 år har det gått sedan jag för första gången packade min ryggsäck med alldeles för mycket konservburkar, släpade med ett tält och ett glatt gäng vänner till Roskilde Festival på andra sidan sundet. Detta första år gjorde så jag blev ”hooked”.
Varje år i slutet av Juni åker jag tillbaks men tyvärr måste jag säga att enligt mitt tycke blir det sämre för varje år som går. Det märks på den skandinaviska publiken att jag inte är ensam med dessa tankar. Antalet svenska och norska besökare måste ha minskat radikalt så vida de inte förflyttat sig till en annan del av Roskilde som jag inte upptäckt. Visst Roskilde är en festival på dansk mark men med internationella artister. Det är den ”danska musiken” som mer och mer genomsyrar festivalen och dess besökare. Vilket i några få ord kan sammanfattas hiphop, rap och mainstream techno. Detta märks av både bland de bokade artisterna men framförallt på campingen. På campingområdet verkar det vara en ständig tävling att överrösta campinggrannarna med den nyss nämnda musiken med hjälp av gigantiska stereobyggen som ibland går att dra runt på kärror. Dessa byggen får jag dock erkänna att de är väldigt kreativa.
Även hela camp kan byggas upp till diverse kreationer, man kan exempelvis hitta en miniverision av ”Orangea Scenen” på campingen. Kreativiteten flödar även inne på festivalområdet som bl.a. visar sig som diverse uppbyggnader, konst, graffiti, reklam och tidsfördriv för besökarna.
Om man inte vill lägga tusentals kronor på en vandrande stereo så kan man ju alltid klä upp sig istället 🙂
Om provianterna (=Det flytande brödet…ölen) tar slut rekommenderar jag en tur in till Roskilde by och besök någon av de större mataffärerna för en gratis pubrunda. Trevliga (och snygga) danska tjejer och killar bjuder på en och annan drink och snaps 🙂 Passa självklart även på att handla öl och mat när du ändå är i butiken då det är betydligt billigare här än på campingen och festivalen.
Skulle dina pengar av oförklarlig anledning tagit slut kan du väldigt enkelt och snabbt få ihop kontanter igen genom att plocka burkar på campingen och panta dessa. På Roskilde Festival är där många människor som tar sig till festivalen bara för att panta burkar och tjäna bra skattefria pengar.
Just ja det fanns även en del band som spelade…
Om man bortser från den danska hiphop och ”unts unts”-scenen så återstod det självklart ett stort gäng band av varierande sort och kvalité. Jag tog en titt på några av grannländernas band.
Folk/Vikingmetal från Finland i form av Ensiferum levererade med fullt ös som alltid och publiken såg ut att ha kul.
Från grannlandet Norge tog sig Turboneger eller Turbonegro som de heter utanför Norges landsgräns. Personligen anser jag att dessa rockare gör bättre från sig på en mindre scen än Roskildes Orangea scen. Det var första gången jag såg Turbonegros ”nya” sångare, Tony Sylvester, hade jag inte vetat så hade jag nog trott att det var samma gamla Hank från Helvete som stod på scen. Utseende var slående som när som på tatueringarna. Röstmässigt fanns det inget att klaga på heller. Fullt ös helt enkelt men tyvärr för stor scen, Turbojugends och de övriga i publiken trivs bättre närmre scenen med ett band som dessa.
Huvudakten Metallica stod även de på samma scen. Bandet har självklart en förkärlek till Danmark pga deras danskfödda trummis Lars Ulrich. Metallica gjorde en spelning av helt vanligt kaliber, inget häpnadsväckande men ändå ganska hög klass på sitt gig.
Danskarnas alldeles egna Volbeat levererade med högt tempo och spred härlig stämning!
Där var två band som överraskade mig lite extra nämligen svenska Wintergatan och amerikanska Fidlar. Wintergatan använder sig av diverse spännande instrument som ex. modulin, vibrafoner, syntar och klockspel. Genren är svårbestämd, en del klassar deras musik som electropop. Kalla det vad du vill, spelningen var riktigt bra och energifylld!
Bandet Fidlar hade jag aldrig ens hört talas om, jag råkade bara springa på dem. En hög dos av energi, stagediving i kombination med skatepunk fungerade riktigt bra. Fidlar hoppas jag få se igen, då måste jag se till att se hela konserten, tyvärr såg jag bara de sista låtarna av detta fenomenala band under Roskilde Festival.
Några andra band som jag anser förtjänar omnämnas är Goat, Jonathan Wilson, Maskinen, Nubanour, stonerbandet The Sword och killen som gjorde ringar i ölglasen med sin höga brummande basgång, James Blake.
Tack för i år Roskilde, hoppas ni lyckas få in fler människor från andra länder än Danmark nästa år för att ta er ett steg närmre ”det gamla Roskilde” igen.
