Är du äckelmagad eller tycker kiss och bajshumorn är förkastad? Sluta då vänligen att läsa nu för den här recensionen är inte rumsren!
Det går helt enkelt inte att beskriva hypade Skitarg med ord som vackert, kärlek och färgrikt. Utan istället får det bli äckliga ord som en 4-åring upprepande gånger tycker är kul att säga. För det är den låga nivån Skitarg lägger ribban.
Det är blodiga underkläder, ballerinakjolar, snor, dildos, blöjor och spottloskor.
Stockholmarna i Skitarg kom till Helgeåfestivalen med reducerad styrka. Basisten saknades på scenen vilket genast sänker helhetsbilden. Men det är endå inte deras stressiga extrem-metal som lockar publik. Det är deras extrema teater!
Det är väldigt svårt att lägga fokus på musiken då den agerar likt en statist i en splatterfilm där Alice Cooper möter Rob Zombies och Gwar!
Skitarg består helt klart av duktiga musiker men deras extrem-metal är väldigt svår att ta till sig. Enstaka låtar som Upprörd och roliga Jag Bryter Nacken Av Din Häst får en att försöka lyssna lite på musiken utan att bli helt distraherad av all aktivitet på scenen. Roliga texter och den häftiga showen räddar därför bandet från att göra ett totalt magplask. Vem hade gått och sett dem live annars utan den unika scenshowen och särskilt utan en basist?
Det är mycket kiss och bajs. Så mycket att publikens yngsta som precis växt ur kiss och bajsåldern ser förskräckta ut! Det är väl kanske det Skitarg vill med sin musik. Att skrämma barnen och äckelchocka de äldre.
De ser ut att blivit gruppvåldtagna av en belgisk blue med galna kosjukan.
Det spottas frenetiskt på varandra på scenen.
Våldtar varandra med lösdildos fasthängandes i kalsongerna!
Sångaren Barnet får Tom Green att vara rumsren genom att göra allt äckligt han kunde komma på. Han och den andra sångaren Necrofilip stod och slabbade i sig varandras tungor! Kan vara det äckligaste jag sett på en scen!
Barnet hoppar ner till publiken och roffar åt sig en mobil. Hoppar upp på scenen och fotograferar sitt könsorgan och stoppar ner den där bak, innan han springer ner tillbaka till den (o)lycklige och lämnar över den igen.
Galenskapen bara fortsätter och det finns inget stopp. Som om det inte räckte med infernot på scenen så har de en tjej som inspirerats av Harley Quinn från Batman och försöker få henna att framstå som normal! Hon sitter på scenkanten och spänner ögonen i de skräckslagna pojkarna, vickar på den kortkorta kjolen och visar trosorna titt som tätt. Springer runt bland publiken och poserar glatt framför alla kameror.
Detta är en urballad spelning som mest lämnar en skrattandes och chockad och framförallt äcklad. Samtidigt har man helt glömt bort musiken som istället hamnade bakom kulisserna till denna terrorpjäs.
