Franky Lee gör lättillgänglig punkrock med snygga melodier. Mathias Färms influenser från Millencollin lyser igenom starkt.
Ibland är sången lite svag (Färm låter ibland väldigt lik Tim McIlrath i Rise Against), musiken är skickligt framörd. Ljudbilden är grym, skivan låter riktigt bra.
Tyvärr får jag ingen särskild känsla av plattan. Ibland öser man på med feta riff och ibland blir det lite känsligare. De där känsligare delarna lyckas aldrig särskilt bra, det känns bara platt och tråkigt.
”No Motion”, ”Genius And Imagination” och ”Death To Myself” är några av guldkornen på en annars slätstruken skiva.
Det är är en platta som kan få en bred publik. För mig är det dock en skiva med 13 ganska lika låtar som inte berör mig särskilt mycket. Plus för det snygga omslaget.
Tracklist:
No Motion
Set The Scene
Genius And Imagination
The Fall Of The Greatly Misunderstood
A Cunning Plan
Death To Myself
Stone Cold Lazy
Power Not Truth
Blinker Beat
Trust In Me
I Will Soldier On
A Man Without A Heart
Cut The Feeling
