Springer i ilfart till Bandit-stage där Entombed precis gått ut på scenen. I min iver springer jag på två poliser som står och diggar till Entombeds tunga inledning.
Entombeds senaste platta som kom 2007 är en råtuff åktur med massor av käftsmällar. Titelspåret river sönder tyget som sitter på högtalarna. Det låter djupt och tungt. Basisten Viktor förstärker ljudbilden med att röja ursinnigt och piskar med håret. Det är helvetiskt varmt . Bandet är lagom bakfulla och men presterar och håller hög fart. Förutom LG då som inte nått sin bakfylla ännu!
Hur som helst så röjer han på som den tomte han är. Sången lider lite men energin i framförandet är det inget som helst fel på. LGs vrål är mäktiga nog att skrämma iväg en björn. Han springer upp på trumpodiet och röjer. Tar sig så långt ut på scenkanten som möjligt för att nå alla sina fans och vråla åt de intagna i ölgården.
Solen ställer till det hela då den lyser på tok för mycket! Bandet svär och fördömmer solen men inte fan hjälpte det. Istället blir man överkörd av dubbel hetta. Dels från solguden och från helvetiska Evil Star. Inledningen på den är inte att leka med. Långsam och så pass tung att många doom-fanatiker blir avundsjuka.
Rock ´n´ Roll dängan Demon är som ett stort barnkalas. Alla är med på tonerna när godispåsarna med riff delas ut. Långsamt tuggandes på strängarna och med Olle briljerande på sitt lilla trumset. Varför skall man ha två baskaggar och sumpa ljudet när man kan briljera med en?
Odödliga Out Of Hand får vartenda häl att lämna den steniga marken. Står någon stilla så blir denne tillknuffat och tillrättavisad. Nu röjs det ordentligt trots vitaminbrist då mörkret är förvisat från Gävle under Juli. Direkt inpå får vi legendariska Left Hand Path. En klassiker som Nico ser ut att gilla spela live. Annars tycks han mest varit överglänst av Viktor.
Avslutande banbrytande Wolverine Blues känns lite avslagen då LGs röst inte kommer till sin rätt. Men det sket både jag och de flesta andra i och röjde på som vanligt. Något svängigare inom världen av död får man leta efter. LGs skämt var bättre än hans röst denna gång. Speciellt när han var tvungen att göra en Poodles-pose! Eller som han själv sade det –”jag måste göra en Poodel påås” och ställer sig så där sexigt med ett pekande fingret i vädret och rumpan petandes mot Nico. Han var ju bara tvungen att hacka på någon.
Skön humor från en kille med självdistans.