Det var väl egentligen rätt självklart för Roger Waters att damma av The Wall. Idén i den forne Pink Floydbasistens huvud måste ha varit en så kallad no brainer. För vilken mer eller mindre grånad fan av sjuttio- och åttiotalets gränslöst uppumpade och uppblåst påkostade stadiumanpassade rock kan motstå en mastodontshow uppbyggd kring ett av världens bäst säljande album någonsin? Inte många, kan jag tänka, och när nu Waters dessutom inte behövde tjafsa och kompromissa vad gäller visionerna med David Gilmour och resten av gänget tedde sig projektet säkerligen som en våt dröm.
Som om detta inte var nog har Waters själv antytt att det här förmodligen är hans svanesång på scen...
Read More