Monthly Archives februari 2011

Posted in Cd Reviews

Cyclone Empire/Sound Pollution

Second album by French black/death/thrash cyber outfit SIDEBLAST. They combine most genres into modern extreme metal. They´ve been at for seven years, can they last another seven?

The title track opens with a short sample of radio sounds before turning into cyber thrash. Fredd´s voice is nothing but harsh, and at the same time quite modern. They expand their sound picture with keyboards and sampling, which increases the modern feeling. In typical French manner they are not over the top – but stay away from a lot of excesses like grinding and over-growling. Mix and mastering is fine, courtesy of the Wieslawski brothers (VADER, BEHEMOTH). The drumming is massive of sorts, but still comfy since I don´t perceive them as maximum trigged...

Posted in Cd Reviews

Cyclone Empire/SP

More old-fashioned than ancient times… Gothenburg band PUTERAEON has released three demos prior to this album. Things have sure moved quite fast for the lads. Vocalist/guitarist Jonas Lindblood´s penchant for the horror movies of the 80´s combined with the band´s love of Old School Swedish death metal seems to be a winning mix.

Quite a few of the tracks are pinched from old demos, but refreshed in the arms of Andy LaRocque at Sonic Train Studios. Rot and phlegm galore and imagery on the side. What PUTERAEON has achieved is real Old School death, no additives. Tracks like “The Innsmouth Insanity”, “The Extraordinary Work of Herbert West” and “Re-Animation” got me in the mood before I even played them...

Posted in Interviews

DEATHENING: Finlir & Råsopar

Studiorävar, proggare och råa tongångar, som om CAB skulle börja spela dödsmetall? DEATHENING är inte som andra band, jag skulle hellre gissa på ett ultraförfinat studioprojekt än ett seriöst band i den tunga divisionen. Bandet har sina rötter i både Göteborg och Malmö, men spektrumet är vidare än så. För att få klarhet i det hela så bad jag om att få lite frågor besvarade, och vilka är bättre lämpade att svara än grundarna Pål Callmer och Arnold Lindberg.

1. Berätta om skivan, låtmaterialet, skrivprocessen (med alla finlirare & tekniker, vem gör vad), studiotiden etc.

Pål Callmer: Skivan är inspelad på lite olika ställen, men allting utom mastringen har jag och Arnold gjort...

Posted in Cd Reviews

Rakamarow/Record Heaven

Medlemmar från EMBRACED, MURDERPLAN, SUPRALOAD, CARPET KNIGHTS (??!) och WRAPTORS (!!?) släpper nydanande brutal material. 2007 bildade ljudteknikerna och producenterna Pål Callmer, gitarr, och Arnold Lindberg, trummor, DEATHENING. De fick med sig sångaren Kalle Nimhagen, gitarristen Niklas Fridh, samt basisten Pär Hallgren. Blandningen förvånar, imponerar innehållet?

När göteborgare pratar gungare det liksom mysigt. Men det är bara halva sanningen i skånsk-göteborgska DEATHENING. Deras brutalt melodiösa mix av döds och thrash gör intryck. Progressiva och studiorävar gör sällan gemensam sak på skiva i denna genre. Här slår det gnistor om 90-talsgunget i öppningsspåret ”Truthfully Deceived”...

Posted in Cd Reviews

Lion Music/Warner

Neils Vejlyt återvänder med sitt INFINITY OVERTURE – denna gång utan Ian Perry. Idag består bandet av Neils, gitarr, Kimmie Tenna Nielsen, sång, Bernardo Fesch, bas, och Jakob Vand, trummor. Gästar gör sångarna Fabio Leone (RHAPSODY OF FIRE) och Amanda Somerville (EPICA, KAMELOT, KISKE/SOMERVILLE etc.). Omslaget är tjusigt och Sascha Paeth (EDGUY, RHAPSODY OF FIRE, KAMELOT) har producerat. Kan det bli annat än bra?

Efter Ian Perrys framfart känns det ovant med Kimmies röst. Neils spelar på i pampig neoklassisk stil med maximalt antal toner per sekund. Några avsteg från det symfoniskt YNGWIE-snabba hörs inte i inledande ”The Hunger”. Lite mer tyngd och mörker blir det i ”The Stand”, som flyttar bandet i riktning mot prog metal...

Posted in Cd Reviews

Artist: Bullet
Album: Highway Pirates (Black Lodge Records)
Genre: Heavy metal

Det enda jag visste om Bullet innan jag tog mig an den här plattan var att det inte var något för mig. Heavy metal. Inget growl, inga blastbeats. Bara ”tråkig hårdrock med rensång”. Jag fick mig ju en redig känga där. Helvete, vad bra de gör det. Och sången! Den är raspig, skrikig och otroligt kraftfull – jag är sjukt imponerad. Och då har jag inte ens kommit halvvägs igenom låt ett…

Highway Pirates är alltså Bullets tredje fullängdare och det är en träffsäker höjdare rakt igenom. Jag hör musikhistoria i alla låtar, det är inget tvivel om att de är influerade av retrohårdrocken men samtidigt är det komponerat omsorgsfullt i modern förpackning...

Posted in Gig/Festival Reviews

Det mörka rummet med väggar klädda i svart tyg är nog en av de minsta spellokaler jag satt min fot i, men jag tänker direkt att det här blir perfekt. För när jag lyssnade på The Devil’s ride, plattan som är anledningen till kvällens fest, så tänkte jag att det här borde upplevas i en trång och svettig lokal med röjig publik. Och det var ju precis det jag fick.

Stiligt svartklädda i hatt, hängslen, kedjor, converse och läderboots intar Lou Siffer and the howling demons den pyttelilla scenen, alla med varsin retromikrofon modell 50-tal. Jävlar, vad coola de är. På riktigt alltså.
Fem nya låtar rivs av och publiken sjunger med för fulla muggar. Händerna i luften, svett och trängsel...