Monthly Archives januari 2011

Posted in Cd Reviews

Lion/Warner

För sin fjärde skiva har SEVENTH WONDER lutat sig mot Harry Martinssons Aniara. Åtminstone i den trettio minuter långa titellåten. I övrigt är det tänkt att de ska vara mer gitarrbaserade, ha de vanliga vardagsbaserade texterna, och t.o.m. bli lite poppiga. Kan de göra en ny succé i stil med föregångaren ”Mercy Falls”?

Tillgängliga och glada virtuoser, så känns det i öppningsspåret ”Wiseman”. En luftig melodi som kunde platsat hos EUROPE möter SEVENTH WONDERS musikaliska förmåga. För att hitta en lika bra öppning får man lyssna på… ”Mercy Falls”! ”Alley Cat” har varit succé på YouTube. Bara Tommy Kareviks röst är en fullträff i sig. Det är mindre musik för musiker än hos flertalet konkurrenter, trots att Johan Liefvendahl låter fingrarna löpa över gitarrhalsen...

Posted in Cd Reviews

Pulverised/Sound Pollution

En Holländare och en tysk, Carpathius Wolf (ex. MELECHESH) och Aryan Blaze, släpper sin tredje skiva som CONSPIRACY. Omslaget är baserat på den belgiske satanistiske målaren Felicien Rops verk och textmässigt är de influerade av mörka poeter som Charles Baudelaire och Aleister Crowley. Kan detta behaga fans av KING DIAMOND, BATHORY och tidiga CRADLE OF FILTH?

För att vara black metal inleder de väldigt melodiskt och välspelat med ”Nocturnal Hunters”. Sången tar vid och det orkestrala ersätts av hysteriskt keyboardspel samt trummor. Ändå biter sig melodin kvar, ett intressant grepp. De lugna partierna och lite ”tindrande” keyboards samt ett berättande med vissa röstförvrängningar ger faktiskt känslan av KING DIAMOND...

Posted in Gig/Festival Reviews

Oktoberkvällen är mörk och jag tar ensam tunnelbanan ut till Fryshuset i Stockholm för att möta upp Jimmy, en helskön kille som bestämt sig för att bjuda mig på en hel kväll av black metal. Detta i förhoppning om att lära mig uppskatta en genre jag en gång gillat – men som jag sedan länge lagt på hyllan. På väg mot Fryshuset kan jag emellertid inte låta bli att känna både förväntan blandat med en sorts bortglömd nostalgi för vad som komma skall…

Fryshuset är redan packat när vi kommer, precis i tid för australienska Deströyer 666 som redan intagit scenen och börjat slå sina första tunga riff...

Posted in Gig/Festival Reviews

Den lilla men folkkära linköpingsklubben/restaurangen L’Orient är redan knökad när det första förbandet At My Trial ställer sig på scenen för att dra igång publiken inför kvällens höjdpunkt Entombed. Sami, ägare till L’Orient, pilar storförtjust omkring i lokalen där mer människor samlats än någonsin tidigare. Stämningen är vibrerande och Linköpingsborna höjer sina ölglas till ett samfält vrål när Entombed med L-G i spetsen intar scenen.

Eftersom jag känt sångaren L-G sedan länge får jag tillfälle att umgås med bandet innan spelningen. Jag finner dem samlade på drickabackar och pinnstolar bakom scenen i ett mindre förrådsrum...

Posted in Cd Reviews

Frontiers/BAM

JOHN WAITE har hållit på i tre decennier nu, och listan på meriter kan göras lång; THE BABYS, BAD ENGLISH och solo. Gemensamt för allt är melodisk rock och med en berättarstil i stil med BRUCE SPRINGSTEEN. Senaste studioalbumet ”Downtown… the Journey of a Heart” gick i den stilen också. Men nu utlovar John nya tag, en ny början, tillsammans med gitarristen från MATCHBOX 20, Kyle Cook. Hur kan det låta då?

Försiktigt gungande 70-talsrock med svaga vibbar av Marsden/Moody och Coverdale. John inleder behagligt, lågmält och välproducerat. Några låtar ekar av föregående skiva, men det mesta är något mer sjuttiotal. Berättar tekniken och de lugna låtarna ger eko av både SPRINGSTEEN och TOM PETTY...

Posted in Cd Reviews

Lion Music/Warner

1980, så länge sedan är det som OVERDRIVE började sin bana. Några låtar till ”Rockslaget”, sedan skivkontrakt – inte riktigt som idag. 1983 kom i varje fall debuten ”Metal Attack”, och 84´”Swords and Axes”. Gigs och festivaler med band som EF BAND, och TYGERS OF PAN TANG följde, men bandet tog slut med sångaren Thuresson, som lämnade bandet 1985. 2003 kom återkomsten, i original, och festivalerna. Nya sångarproblem följde, och in kom Per ”PerilOz” Karlsson från UNCHAINED. 2006 spelade de på Sweden Rock Festival, samt gav ut fyra gamla och en outgiven låt, nyinspelade med nye sångaren, på en EP. De ena ledde till det andra och tidigt 2008 kom ”Let the Metal Do the Talking”, en blandning av låtar från 1893-86 och nytt material...

Posted in Cd Reviews

Frontiers/BAM

HURTSMILE säger inte mycket, men det är det senaste från Gary Cherone (EXTREME, ex. VAN HALEN). Gary spelar in med brodern Mark, gitarr, Joe Pessia, bas, och Dana Spellman, drummor. Det finns kopplingar till både staden Boston och EXTREME, förstås, men där upphör likheterna. Vad har han hittat på nu?

”Straight up Rock´n´Roll” säger Gary själv, och det är just vad riviga ”Just War Theory” erbjuder. Rösten känns lika bra som någonsin, och bandet solitt. Texten känns slagfärdig, precis som Gary vill ha det. HURTSMILE rockar i ordets egentliga betydelse. Men de blandar även in; Barbershop, reggae, svagt THE BEATLES, ROLLING STONES, eftertanke och driv...

Posted in Interviews

Tänk tillbaka till dödsmetallens första trevande zombiefierade steg. Då fanns det inga fusioner med jazz, inga hypertekniska tilltag, inga vegetarianer, inga operainslag. I begynnelsen var det döds à là gamla italienska zombiefilmer, med långsamma steg och där zombierna blev hackmat till tonerna av en utombordsmotor. Där befinner sig PUTRAEON. Bandet har en treårig historia, bandmedlemmarna har åratal bakom sig i band som TAETRE, NOMINONEXEMPT etc. Alingsås känns som en uppåtgående metallstad med flera band och eget blomstrande skivbolag och där har nu denna Herbert West-aktiga mixtur vuxit fram. Enligt metallvärlden, främst tyska skivbolaget Cyclone Empire, är de så spännande att de fick kontrakt redan innan alla medlemmar var med...

Posted in Cd Reviews

Artist: Diabolical
Album: Ars Vitae (ViciSolum Productions)
Genre: Black/death metal

Det här är första gången jag kommer i kontakt med Diabolical och det första som slår mig är hur i h*e jag har kunnat missat dem. Det här är ju bra skit!
Ars Vitae innehåller sjutton spår, varav fyra nya studiolåtar, nio tidigare osläppta livelåtar och den re-mastrade EP’n Deserts Of Desolation från år 2000.

Det här bandet är tight! Alla spår håller en kvalité som skvallrar om att Diabolical haft skickliga musiker från start. Musiken skiljer sig något från genren i och med den tekniska inriktningen, jag hör lite black och mycket döds och det är gjort med stor finess. Ljudkvalitén på liveinspelningarna är riktigt bra och låtar från alla plattor finns med...

Posted in Interviews

Sveriges Mustaschrock har fått en utmanare. Lou Siffer and the howling demons släpper debutalbumet “The Devil’s ride” den 29 januari och jag tog ett tangentbordssnack med bandets ena gitarrist Kahn Ibbal.

Berätta om Lou Siffer and the howling demons! Hur bildades ni? Vilka är ni och vad är det man hör?

– Vi är fem ”gubbar” från Uppsala som gillar att spela hårdrock. Vi bildade bandet våren 2008 på en fest. Från början var det mest som en kul grej men sedan blev det lite mer seriöst. Det gick lätt att skriva låtar så vi skrev ihop några stycken och körde några spelningar. Publiken gillade musiken och det sporrade oss att fortsätta att satsa mer.

Jag är nyfiken på storyn bakom namnet. Varför Lou Siffer and the Howling demons?

– Jag och Lou satt och bollade n...